Du har säkert (i en eller annan version) hört historien om att det var när ett äpple föll till marken som Isaac Newton först började fundera kring jordens gravitationskraft. Kunde det vara samma kraft som får äpplet att falla till marken som gör att månen roterar runt jorden?
Isaac Newton kom att formulera en gravitationslag som säger att två kroppar ömsesidigt dras mot varandra med en kraft som är proportionellt mot deras massor. Hur stark gravitationen är mellan två kroppar beror alltså på båda kropparnas massor. Gravitationskraften uppstår mellan allt som har en massa. Två bilar som står parkerade bredvid varandra utövar en gravitationskraft på varandra. Detta märks dock inte eftersom bilarnas massa är så små i detta sammanhang. Gravitationskraften mellan de enskilda bilarna och jorden är däremot högst påtaglig, eftersom bilarna står stadigt på jorden. Detta går alltså att hänföra till jordens stora massa. Ännu större är gravitationskraften mellan jorden och månen, något som gör det möjligt för månen att rotera runt jorden.
Isaac Newton presenterade sin gravitationslag år 1687 i sitt verk ”Principia Mathematica Philosophiae Naturalis”. Gravitationslagen tillsammans med de tre rörelselagarna gjorde att Isaac Newton i sin bok kunde förklara alla observerade rörelser hos såväl planeter som äpplen.
Newtons gravitationslag lämnade dock många frågetecken, och den blev tidigt kritiserad. Bland annat misslyckas den med att räkna ut planeten Merkurius bana runt solen. Albert Einsteins ”Allmänna relativitetsteorin” fyllde dock i många av de luckor som Isaac Newtons teori lämnade. Med tanke på att vi än idag inte förstår gravitationskraften fullt ut, så är det onekligen ett komplicerat ämne. Det är dessa två teorier som fortfarande bäst beskriver gravitationskraften.
Ok, men varför trillar inte månen ner då? Varför roterar den runt jorden istället? Borde den inte dras in i jorden på grund av den jättestarka gravitationen..